känns hoppfullt...

...slut med det hopplösa!

av en mojäng som visst varit en gatlykteöverdel så blev det en grunka att ställa buren på

träskorna är väl balla, men jag kan inte ha dom...ligger på tradera, se högerspalt för länk!

 hej hallååååååå!

 mejlandet med alla bilpruttare fortsätter...suck!

alltså jag tyckte...till nu, att jag är en rätt slipad säljare men med dessa är maken och jag helt chanslösa...

bort med den meriten från cvn då...

men snart ska en annan merit läggas till, fniss...

 hopplös har blvit hoppfull!!!

  något såååååååååååååååååå kul har hänt!

jag har inte känt mig så glad på länge, precis vad liten lotten behövde!!!

jaaaa vad är det då undrar ni nu???

kanske inte så märkvärdigt i era öron men jag var med sonen (14 år)idag på hans gymnast avslutning

kan säga att han nästan dog att jag skulle med!

vi föräldrar skulle vara ombytta och få prova!!!

i en hel hopphall med hur balla saker som helst!

och vet ni, det har en vuxengymnastgrupp, gissa om jag ska gå

jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa

jag har nog berättat om att jag varit gymnast när jag var yngre,

det är nog det roligast jag någonsin gjort

då var jag som gjord för detta, senig och smal till tusan...

drömmer ofta om  att jag springer och gör volter höööögt i luften...älskar dom drömmarna!

nu 25 kg tyngre  och inga senor syns till, haha
så kan jag ju berätta att svungen i hoppen på trampetten blir rätt mycket högre, tjohooo!

alltså en medelålders lätt överviktig mamma på vift

på hoppfulla äventyr!!!

varning är utfärdad...av kalle!

om nu sonen nästan dog när mamma entrade hallen så sitter liten mamma

nu nästan döende fast i stolen

haltar och får krypa till kojs, haha!

nääää ni, takterna sitter inte i!

det är färskvara, skit också...

men vänta ni!

må nu väl

varmkram från en glad skit!!!