foto; lennart dahlqvist

ljus i mörkret

just nu, när vi just landat efter en evighetslång renovering av undervåningen, så börjar det igen. det är både närande och tärande att hålla på...

vi har ju fått en liten och vårt radhus är byggt för en tvåbarnsfamilj.vi har en gavel men den ligger mot trapphuset. vi kommer att få flytta väggar, riva en klädkammare och kapa av ett stort rum som varit min 11-åriga sons.

som jag berättat för er förrut så är mina planer långt fram så det är sååå frustrerande att allt går i snigeltakt. det vi nu gjort i första skedet är att vi bytt sovrum med vår pedante son hatar röror och han har nu fått ett mindre finare rum. de rummet vi övertagit har raketbård...ja säger inget mer men min hjärna jobbar för höggtryck därinne.

vad vi i allfall lärt oss av det vi just avslutat på undervåningen att när det tar tid så kommer de bästa lösningarna fram, så lotten skynda långsamt, är mitt nya mantra.

vi ska också i vår börja med det efterlängade uterummet, det är inte kul att ha med hantverkare att göra här i stockholm, de kan vraka mellan jobb och prioriterar inte småjobben. vi blev super blåsta i höstas av en snickare som gjorde ett jobb och tog tokbetalt för det, så finns det någon som har en bra i bakfickan så är ni välkomna att höra av er!

marie som har den underbara bloggen vita ranunkler, skickade ut en utmaning att visa favvolampan. här är en av många lampor i hemmet, min ikeaslingkrona fotat av min far som får symbolisera "att det lyser i mörkret" ändå.

kram och god natt! jag är sååååååå glad för alla hälsningar och goa tillrop! //lotten