hur osams kan man vara?

hej! idag visar jag lite bilder från mitt vardagsrum, välkommen in!

det grekiska huvudet betyer väldigt mycket för mig. jag har fått det av min bror som inte längre finns här i jordelivet. statyn har en sådan sorsen blick och det känns som det har fångat min brors blick.

vi har en vit soffa, och tre ungar, hur går det undrar ni? jättebra, faktiskt, det är avtagbart och vitt kan man faktiskt dessutom köra i klorin om det kommer fläckar som är svåra att ta bort. bordet är från min mammas gamla faster, lotten.

nu undrar ni nog, ni som läst rubriken, vem är lotten osams med? jo, det ska jag tala om nu, det är min symaskin...nu skulle jag vilja svära lite till den, där den står och blänger retligt.

jo, jag skulle ju ta mig an vimpeln till lillen, klippte och hade mig och hade världens bästa skaparlust...trär tråd och kör i ca 10 cm och slinter och kör in nålen i ett finger, hur klumpig få man vara! ja, nålj-vln gick sönder och fingret fick plåstras om= och nu var lusten puts väck! jag ska visa er vimpeln när jag är mogen, haha!

jag hittar verkligen inte nåt som jag kan visualisera och komma över denna ilska på en apparat, jag lovar, jag var såååå arg så jag hade kunnat springa 100 m på 10 sek av ren ilska.

tur att jag har värdelns härligaste avbrytare, gustav 4 månader! han skiner som en sol och då känns det härligt igen, och inte en tanke finns att ens springa 5 m på 5 min!
tack alla underbara åskådare av min sida,, jag är glad att ni finns! kram lotten